Ja, rubriken är såklart inte sann men det kändes nästan så. För fyra år sedan såg jag ett gäng tappra iranier i Belo Horizonte hålla Argentina stången i 90 minuter. På övertid skruvade Messi in 1-0 till Argentina och den eftermiddagen var läktarna ljusblå och vita. Av geografiska skäl ganska förståeligt.

Den här kvällen i Kazan handlade dock bara om Iran. Ett tappert kämpande och defensivt skickligt lag som länge höll även spanjorerna på halster när det kom till att göra mål. Den spanska glädjen vid Diego Costas 1-0 visade tydligt att spanjorerna på intet sätt räknade hem en enkel trea på kontot.

De iranska fansen hördes konstant. Man pratar om den tolfte spelaren som ska ge sitt lag energi och det var det sannerligen tal om här. Det är med värme som jag skriver att jag nog inte – i VM-sammanhang i alla fall – upplevet så stor diskrepans mellan hur bra laget på planen spelar kontra hur entusiastiskt fansen på läktaren eldar på.

Fem minuter in i matchen gick den iranska keepern ut och boxade undan en boll. Fansen ställde sig och upp jublade som vid ett mål. Vid ett offensivt inkast lite senare agerade de som att de tilldömts en straffspark. Jag och indiern bredvid mig (för kvällen adopterad i iranskt pannband) log åt varandra och det var omöjligt att inte ryckas med.

Två gånger ställde vi oss upp och måljublade i en halv sekund. Först skottet som gick i burgaveln och sedan bollen som faktiskt gick in bakom de Gea. Skönt ändå att reprisen tydligt visade att det var offisde. Besvikna iranier slapp på så sätt lämna arenan med känslan av att ha blivit bortdömda.

En intressant reflektion just kring offsidemålet. Som van fotbollsbetraktare sitter det i ryggmärgen att alltid kolla på linjedomaren i ögonvrån i samma sekund som bollen går in. På en allsvensk arena avstannar såna måljubel oftast inom tio sekunder. Här var det tydligt att merparten av publiken inte hade den ryggmärgsreflexen och jublet pågick i säkert 35-40 sekunder med avbytare som sprang och fans som var utom sig av lycka.

Fint av Kazan att få oss att känna oss välkomna. I Colombia-tröja har man mest smält in i mängden hittills men i Sverige-jackan kom det fram flertalet fans som ville ta bild och som ville fråga det ena med det andra. VM rullar vidare. Idag blir det lite sightseeing och tre nya och fina matcher att titta på.