Ja i samma stund som Carlos Baccas straff räddades på Spartak Stadium tog VM slut för undertecknad. För alla er som upplevt en straffläggning med ert favoritlag vet ni hur känslorna går. Det var en på alla sätt omskakande upplevelse, jag var helt slut efteråt. Folk stod kvar och grät på läktaren efteråt. Det var hemskt.

Om själva matchen finns inte så mycket att säga nu i efterhand. England var något bättre under ordinarie tid men när Yerry Mina gick till väders i 93:e minuten och räddade Colombias fortsatta äventyr en stund till spreds euforin och hoppet. 30 minuter senare hade lagen bytt grepp om matchen ett par gånger till men straffar blev det.

På ett sätt har jag drömt om att få uppleva straffar live med Colombia. Men bara om vi vinner såklart. Det är så mycket känslor som rusar, medlidande med spelarna, sorgen över att VM är över för egen del och i det här läget inte minst medlidandet med förbundskapten José Pékerman. Ni såg bilderna under straffläggningen, hur han inte vågade titta. 2006 åkte han ut i kvartsfinalen mot Tyskland på samma sätt – då med Argentina. Den åldrade och tystlåtne argentinaren är älskad i hela Colombia. Vi hade unnat både honom och laget en stor framgång.

Men VM rullar vidare för övriga. Jag satte mig på ett flyg Moskva – Stockholm dagen efter matchen. Reseskildringen slutar här och jag skulle säga att VM går ut med en svag 4. Mot Brasiliens 5 plus-turnering var aldrig nära, men där har ryssarna uppförsbacke från början. Mot tropiska stränder, den vaggande portugisiskan, solen, havet och musiken i var och vartannat gathörn; VM borde alltid spelas i ett land som Brasilien.

Men, på en punkt vinner Ryssland. Människorna. Jag skrev det i den bloggen jag hade i Brasilien att myten om den glada brassen som gör tummen upp och ler mot alla är kraftigt överdriven. I Brasilien finns en överlägsenhet, en känsla att de är störst, bäst och vackrast på kontinenten. Jag kommer aldrig glömma hur brassar hånade gråtande chilenska supportrar (flera av dem barn) efter straffläggningen i åttondelen 2014 som Brasilien vann. Maken till oskönt beteende hade jag aldrig varit med om. Jag fick själv utstå en del lite senare i min Colombia-tröja efter att Zúñiga hade skadat Neymar. Som värdar var brassarna inte särskilt trevliga alla gångar.

Ryssarna däremot var väldigt positiva i allt kring matcherna. Det gjordes high-fives överallt, supportrar som kom och frågade vad man tyckte om Ryssland, som ständigt önskade lycka till och var glada över att få visa upp sitt land. Man kan säga vad man vill om den ryska presidenten och metoderna som styr landet. MEN, man ska komma ihåg att folket inte står bakom detta. Det finns ett stort politikerförakt i Ryssland märkte jag, och människorna var måna om att vara goda värdar.

Min taxichaufför på hem från matchen senast var ett sånt exempel. Utan att kunna ett ord engelska kommunicerade via sin telefon och google, och körde runt mig till tre olika McDonalds-restauranger eftersom de två första hade stängt. Han pratade om hur han led med mig för Colombias uttåg, hur alla colombianer han träffat under de här veckorna varit så glada, trevliga och snälla och hur han hade hoppats att vi skulle gå långt.

Jag tänker på min fantastiska Airbnb-värdinna i Saransk som såg till att jag hade det bra dygnets alla timmar och klockan 5 på morgonen stod med en taxi redo åt mig för att hinna till stationen. Detsamma med hon i Kazan som kom med medicin, frukt och mat när jag låg helt utslagen i magsjuka och vägrade ta emot pengar. Ryssland som land är kanske inget jag kommer tillbaka till. Men nästa gång ni drar en svepande kommentar i negativa ordalag om landet och ryssarna så kom ihåg – man ska inte dra alla över en kam.

Nu lämnar jag VM-bubblan och återgår till det vardagliga livet. Jag kommer givetvis se de åtta matcher som återstår men ni kommer inte se mig hoppandes i Sergels Torg-fontänen om Sverige tar sig vidare i turneringen. Jag åkte ner för att se Colombia och jag är glad och tacksam över de två veckor jag fick med la selección.

Tack till er läsare som hängt med under mina veckor på plats. Hoppas ni haft glädje av att följa mina förehavanden. Jag önskar er ett fortsatt trevligt VM och en fortsatt fin sommar.

Tack Ryssland.

Oscar Lindgren Ortiz


Brasilien - USA